thailandsfamiljen

Idag var det dax att lämna lugnet i Huay Yang och åka tillbaka till Bangkok igen.

 

Dagen innan hade flickorna tagit sig en sista cykeltur för denna gången och besökt en av de många massageställena som finns överallt. Sara har haft lite ont i ryggen och massagedamen knådade och jobbade mycket med hennes rygg. Hon tyckte absolut att Sara skulle komma tillbaka om några dagar för hon ville fortsätta sitt arbete med att mjuka upp de spända och hårda musklerna i ryggen. Rebecka fick oljemassage som hon tyckte var riktigt behaglig. Vi får återkomma när vi är tillbaka i Huay Yang. 

 

Kl.9.00 idag stod den beställda taxin och väntade på oss utanför hotellet. Alla på Viphaville stod och vinkade av oss när vi åkte. Vi har dock lämnat kvar en resväska med saker som vi inte behöver och bestämt att vi kommer tillbaka igen den 7 Jan. Det var en fin taxibil och jättetrevlig chaufför så den ca. 5 tim långa resan från Huay Yang gick riktigt bra. Det är dessutom riktigt rak och fin motorväg så Rebecka klarade sig bra, ingen åksjuka. 

 

 

Vid 14.00 rullade vi in i trafikköerna i Bangkok. Inga problem för chauffören att hitta vårt hotell Pantip Suites i stadsdelen Sathorn i Bangkok. Sara och jag slappade i den stora lägenheten medan Micke och Rebecka stack ner och testade poolen. De var dock snart tillbaka för poolen var iskall. Idag var de 34 grader varmt i Bangkok, Efter lite mat satte jag och barnen oss och tittade på Julkalendern på SVT Play medan Micke gav sig ut i vimmlet i Bangkok några timmar.

 

 

Utsikten från vårt rum på 10:e våningen var fin, men inte lika magnifik som förra gången när vi bodde på 36 våningen.

 

Imorgon bär det av till Koh Chang. En resa på ytterligare ca 4 timmar.

 

Hej då Anneli !!!

Vad gör vi hela dagarna??

 

Idag är det min tur att skriva lite i Thailandsfamiljens blogg.

 

Tänk att vi kom iväg på vår långresa ändå. Det känns faktiskt som en revansch och hela familjen är så glada att vi är här i Thailand. 

 

Första veckorna har bara rusat iväg. Först en vecka på Koh Chang och sedan 2 veckor här i Huay Yang. Skolan går som en dans och barnen trivs fantastiskt gott i den lilla mysiga skolan mitt på stranden. Eftersom de bara är 8st elever är det väldigt lugnt och det känns som de hinner jobba på riktigt bra fast de har korta skoldagar (8.30 - 14.00).

 

 

Micael framför flickornas skola i Huay Yang.

 

 

Men nu är det ju jullov och det är förstås alltid härligt. Igår var Sara och Micke på moppeutflykt. De åkte till grannstaden Phrachaup Khiri Khan. Jag och Rebecka åkte och hälsade på en klasskompis och badade i deras pool.

 

Tänkte berätta lite om vad vi har varit med om under våra 2 första veckor här i Huay Yang. Huay Yang är en mycket speciell "by". Att vi hamnade här beror på att det var här som den svenska skolan  låg. De hade även en skola på Koh Lanta på västkusten men vi valde Huay Yang eftersom vi tyckte det verkade mer spännande att bo i en mer thailänds miljö som inte är lika turistisk. Eftersom vi inte hade något boende bokat när vi kom hit bestämde vi oss för att bo de första dagarna på en resort och sedan leta hus att hyra när vi är på plats. I Huay Yang finns det nämligen ett 10-15 tals stora områden med fina hus som ägs av i stort sett bara svenska pensionärer. Det gör att det blir en mycket speciell blandning av lokala thailändare samt svenska pensionärer här i byn. Nu runt jul är det dock gott om svenska barnfamiljer som har kommit för att fira jul med sina farmor/farfar eller mormor/morfar. Det ser för lustigt ut när svenskarna kommer i sina "lisebergsmoppar med sidovagn", oftast kör gubben och frugan sitter brevid.

 

Morfar "Mr Varsågod", dottern Puio samt barnbarnet Aom. Den fina papegojan heter Happy och

han biter alla han inte känner.

 

Nu var det ett ordentligt tag sedan jag satte mig ner för att skriva ett ordentligt inlägg här, men det har verkligen varit mycket annat runt omkring! Nu när vi har varit här i Huay Yang några veckor, känns det som att man har förstått lite bättre hur saker och ting fungerar här nere. Man har vant sig vid hur lugnt det är, och "byn" känns inte riktigt lika död längre. Dessutom så har Huay Yang blivit invarderat av en massa svenskar (speciellt barnfamiljer) som har kommit ner under lovet för att fira jul. De kör runt i sina moppar med sidovagnar och jag är så glad att vi inte har en sådan för det ser SÅ turistigt ut. Och jag är ju ingen turist... ;) Nejdå, i ärlighetens namn tycker jag att det är roligt att det blivit lite mer folk här nere. Det händer ju mer då och känns inte lika tomt och ödsligt! 

 

Nu har vis som sagt jullov, men innan det gick vi ju i "Sanuk Svenska skolan" -sanuk betyder glad på thailändska om ni ville veta. Det har varit en rolig period. Skolan är extremt liten och till jullovet så var vi bara 8 pers i klassen. Vi var ett mysigt litet gäng tycker jag, alla var kompisar med alla och vi hittade på saker tillsammans. Det är så det skall vara! Nu efter jul kommer det att komma nya barn till skolan, ganska många faktiskt. Men jag är säker på att det kommer bli bra det också! Men iaf, alla familjer i våran nuvarnade klass har träffats 2 gånger på kvällen för att äta middag. En välkomstmiddag i början när de flesta precis kommit, och en avslutningsmiddag för jullovet. 

Jullovsavslutningen var superkul! Det började med att alla föräldrar kom till skolan efter att vi slutat och då hade vi fika mm. Sedan drog vi hem till en av familjerna som byggt sig ett superfint hus med pool för att bada. Tomten var verkligen otroligt fin, hade jag köpt hus här nere hade jag velat bo så! 

När vi hade badat färdigt drog vi ner till en resturang allihopa och åt en trevlig middag tillsammans, bättre hunde det inte ha blivit!

 

Så, nu tänkte jag berätta lite kort om skoldagarna. Vi börjar solan vid klockan halv 9 och arbetar stortsett alltid självstänkgt med eget arbete. Jag har inte haft så mycket att göra faktiskt, trodde det skulle vara mer. Men jag har jobbat på endå och det blir garanterat mer efter jul. Jag har hjälpt de mindre barnen en del också. Jag kanske skall bli lärare i framtiden? Tycker att det är jättekul!! Speciellt att hjälpa mindre barn. Men, senare efter ca. 1 timmen så har vi fruktstund. Mmm... det är såå gott. Ett stort fat med vattenmellon, ananas, papaya, mm... Smaskens! 

Efter det så jobbar vi på ett tag till och sen är det dags för lunch. Maten är väl oftast ganska god men jag tycker att de är dåliga på grönsaker allstå... Inte en enda grönsak finns det ibland! Men när det är thaimat brukar det vara bättre och ibland finnas lite mer nyttigheter. En dag var det Fish N' Chips med pommes frits! Inga grönsaker fanns det heller såklart. Det blev för mycket för mig. Jag äter INTE så dålig mat. Så på lunchrasten gick jag , i sälskap med resten av klassen, till resturangen bredvid och köpte mig en Pad Thai. DET är bättre grejer. 

 

Klassen består utav en tjej i 7an som heter Sofie, hon är en härlig tjej som är otroligt social och glad hela tiden. Det är sådär att man bara inte kan låta bli att tyccka om henne. Hon är kompis med allt och alla och alla tycker jättemycket om henne. Sen har vi 2 syskon som heter Hanna och Ronja. Där är deras familj som har byggt det fina huset som jag pratade om förut. Hanna går i 8an och Ronja i 4an. De är också jättehärliga och goa tjejer båda två. Sen har vi tvillingarna Hugo och Ella. De går i 3an och är SÅÅÅ söta... Speciellt lilla Ella som sitter bedvid mig och Becka i skolan. Jag har hjälpt henne ganska mycket med skolarbetet och hon är så himla mysig. Dessutom går hon på gymnastik och är vig och smidig som bara den. Sen har vi Ludde i 5an också. Han är en riktig skåning med mycket energi och är alltid glad och frammåt. Ludde ville så gärna vara med mig ut och springa på stranden, så han och jag springer varrannan dag nu. Det är kul att få lite sällskap! 

Skolan fortsätter sedan tills 2. Vi har jobbat lite med Thailändska också, jag kan några frukter, veckodagarna, några färger och räkna till 10! 

 

HERREGUD, DET ÄR JULAFTON IMORGON. det är helt sjukt. När man är här nere märker man inte av julen ppå något sätt. Det gör mig dock ingenting faktiskt. Men vi skall fira tillsammans med Hanna och Ronjas familj + deras kusiner och farmor och farfar som också är här nere. Jag veet inte om vi blir några fler med det skall iallafall bli jättekul! Det är ju alltid roligt att fira lite iallafall, det är ju faktiskt endå jul vi pratar om här. ;) 

Sedan skall vi också dra ner till Koh Chan igen. Tjoho!!! Det var jag och Becka som så gärna ville det för vi tyckte att det blev för lite tid där sist gång. Dessutom skall Beckas kompis Tova också dit då så vi planerar att träffa henne också! Jag älskar Koh Chang. Det är så himla fint där. Antagligen är det för att det påminner så mycket om Koh Phangan. White Sand Beach är det bästa av allt. Otrolig strand!! 

Dock så har mamma och pappa fått kämpa som dårar för att få bokat hotell. Det är helt proppfullt. Så när vi äntligen hade fått till det relativt bra, ringer dom från Agoda och säger att "Soly, soly Mister, loom is not available, hotel is full" Då blir man trött. Men jag hoppas att det har löst sig endå nu. Vi kommer att få flytta runt väldigt mycket, men det gör ingenting alls! ;) 

 

Så, nu har jag skrivit massor igen! Ses i nästa inlägg! 

 

En kille har blivit munk, och det firas mängder av thailändrana! De dansar till otroligt hög muisk och tjoar glatt!

 

 

Hela klassen badar! 

 

 

 

 

 

Hanna och Sofie

 

 

Fruktstund!  

 

 

Nu har vi kommit oss tillrätta i den lilla fridfulla byn Huay Yang. Det är knappt man kan kalla det för en by faktiskt, så litet är det. Här vi anlände, tittade jag min förvirrat omkring och frågade: "Var är byn egentligen?!" Svaret var att det inte finns något ordentligt centrum som vi är vana vid, utan allting ligger utspritt lite här och var. Men annars tycker jag att Huay Yang än väldigt mysigt. Det är kul att det är så lätt att ta sig fram utan att nästan ens behöva tänka på att akta sig för trafiken (till skillnad mot Bangkok...). 

Vi bestämde oss alltså för att variera oss lite och åka från Bangkok med tåg istället för taxi. Tåget var ganska enkelt, men bekvämt. Dock så var det ISKALLT på tåget. Vi fick ta på oss våra saronger och allt vad vi hade med oss för att inte frysa ihjäl. Men. inget att klaga på egentligen, hellrekallt än stekhett på ett tåg enligt mig. 

Så, allt som allt var det ett mycket bra val med tåg tyckte vi!

 

När vi kommit fram till den lilla stationen som låg ca. 2 timmar ifrån våran slutliga destination, visste vi inte riktigt hur vi skulle fortsätta. Vi hade ingen taxi förbeställd eller så, så det var bara för reseledarn - pappa - att gå iväg för att hitta taxisjuss vidare. 

Resten av oss stannade kvar på stationen och efter ca. 1 timme kom pappa tillbaka. Vi blev förvånade. Med honom hade han ingen taxi, utan en sådan där moppechaffis med sidovagn! Herregud vad överraskad jag blev, skulle vi åka flera mil i den där lilla vagnen PLUS allt bagage vi hade med oss?? 
Jodå, det var bara att stuka in sig och så började turen. Det var riktigt roligt och vi skrattade hela turen åt hur kul det måste se ut med fyra stora svenskar + bagage inträngda i den lilla vagnen. Vi körde till och med på motorvägen! Men det är lite det som är charmen med Thailand, ingenting är omöjligt och allting fixar sig. Det är så otroligt olikt vårt system i Sverige där allting skall vara planerat och strikt. 

 

Så nu har vi alltså slagit oss ner i en liten fin resot som heter VipaVillage. Det passar oss perfekt och drivs av en thailändsk familj som också bor här. De är så himla trevliga och hjälpsamma! 

Javisst ja! Jag har också ÄNTLIGEN fått börjat köra moppe!!! Jag är så himla glad för det! Det var faktiskt riktigt lätt och det kändes som att jag hade kört i alla år första gången jag testade... Det är ju bra för nybörjare att köra här. Platt, fina vägar och lite trafik. Men även om jag nu får köra moppe, så är det inte dirket så att jag kör runt på den hela tiden. Nope. Varför? Jo, det var nämeligen så här att dirket när vi kom hit till Huay Yang så bestämde jag mig för att nej, jag skall minsann hyra en cykel att köra runt på här. Så jag och Becka gav oss upp till en lite affär alldeles ovanför oss för att hyra en. De var fatikst riktigt bra modeller. Det bästa var att istället för en för pakethållare där bak, fanns det ett litet säte där en medpassagerare kunde sitta. Perfekt! Då kunde ju jag cykla och få extra motion och Becka sitta bak och slippa cykla alls!  Cyklarna fanns flera olika färger. B.l.a annat röd, blå och knallrosa. KNALLROSA?! Herregud, jag stod där och hoppades på att det INTE skulle bli den. Gud vad pimsamt att cykla runt på den... Så gubben som vi lånade cykeln av - som inte kunde ett ord engelska - började ta fram en cykel till oss. Och viken tror ni att det blev? Jo, den knallrosa såklart. Inte bara att den var rosa, den var full med hjärtan och Hello Kitty.... Och inte kunde jag be att få byta heller, nej det hade kännts lite oförskämt på något sätt. Nu när han hade krånglat fram cykel ochhan kunde ju inte engelska heller...

Så, det var bara att ändra sin tankebana. Jag tyckte faktiskt bara att det var kul sen. Varför inte bjuda på sig själv lite? Så nu cyklar jag och Becka på "Kitty" varje dag fram och tillbaka till skolan. Thailändarna skrattar och vinkar och tycker att det är jätteroligt. Det tycker vi också, vi vinkar så glatt tillbaka så. Nu har ni hört den historian också.

Skolan skall jag berätta lite mer om i ett annat inlägg när vi har kommit lite mer in i den. Vi har än så länge bara gått två dagar och det har varit jättebra. Men, nu har jag skrivit JÄTTEMYCKET. Här kommer lite bilder! 

Mvh Sara

På tåget. Vi spiller tid med att spela "The Sims"

 

 

Bangkok är en otrolig stad med många sidor har jag fått konstaterat. Stor, galen, tuff, fin, ful, mysig, hemsk, fräck, spännande. Nu har vi sovit här i snart 3 nätter, och jag är redan mätt på vad storstadslivet har att erbjuda. Jag är nöjd, jag har fått se många olika ställen som verkar typiska för denna stad.

Igår spenderade vi dagen på stan. Vi åkte in till  med en taxi för att börja våran sigtseeing. Det första som händer är att Becka efter en stund blir tr ött, mår dåligt och säger att hon inte orkar vara i stan mer och vill hem till hotellet. "Toppen, det börjar bra.. " tänker jag. Så stackars Becka och mamma fick åka hem till hotellet igen. Jag och pappa var dock båda på upptäckshumör och fortsatte flitigt runt i olika områden i den stora staden. Vi besökte t. ex China Town, med alla otroligt små och trånga försäljningsgränder (dock väldigt mysiga!!). Sedan var vi också i olika tempel, tågstationen, marknader mm. Och javisst ja! För första gången så har jag åkt en RIKTIG Tuk Tuk. Det var trångt och vi fick klämma ihop oss men ack så charmiga dom är! 

 

Idag fick som tur va hela familjen vara med på äventyren. Vi började dagen med att testa på Bangkoks "Sky Train". Kul, men ändå en liten besvikelse, hade tänkt att det skulle vara "coolare" med tanke på det coola namnet... :) Var precis som en spårvagn men i luften på räls. Fullt med folk, och trångt. 
Vi åkte till det kända shoppingcentret MBK. Vi hade tur, precis när vi kom så slog dom upp dörrarna och öppnade centret. Även detta var inte särskillt kul. Huset var gammalt, slitet och omodernt. Jag tror faktiskt att man blir rejält  bortskämd när man har supercentret Nordby.... 
Efter det drog vi vidare och gick på en matmarknad. Här köpte vi fyra rätter, 2 Phad Thai och 2 stekt ris, för 100 bath. Blev helt paff så billigt. Ca. 20 kr för allt, 5 kr för en rätt!!! Haha. 

 

Jag och mamma har också varit och testat på hotellets fina gym 2 gånger. Vi är duktiga vi! Imorgon skall vi åka vidare med tåg ner till Huay Yang. Det skall bli väldigt spännande....  

Kramar från Sara!!! ;)

Becka förbereder sig för sin framtida karriär som munk.